Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

torsdag 31 december 2015

1995 Bruno Paillard Le Mesnil

(100 % chardonnay)

17 december 2015 (hemma)

Doft: Fantastisk! Mogen, kraftfull, nötig och kryddig med rostade toner och inslag av gräddkola, äpplen, mogna päron, torkad frukt och nougat.

Smak: Utvecklad, torr och frisk smak med sherrytoner. Mogna äpplen, en lätt bitter ton av äppelskal samt mandlar. Fortfarande underbar, men börjar kännas lite trött.

Kommentar: Den här champagnen brukar skänka glädje, oavsett årgång. 95:an har inte varit något undantag, men av den här flaskan att döma börjar den alltså kännas lite trött nu. Färgen är härligt guldgul, men moussen är inte precis sprudlande längre.

Bruno Paillards Le Mesnil görs på chardonnay från vingården Pudepeigne i Le Mesnil-sur-Oger. Den här flaskan degorgerades i december 2003. Köpt på Systembolaget i december 2007.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2014-2016

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):


Mina intryck av andra årgångar:




tisdag 29 december 2015

Laurent-Perrier Grand Siècle

(55 % chardonnay, 45 % pinot noir)

12 december 2015 (hemma)

Doft: Utvecklad, komplex, fruktig och brödig doft. Initialt vissa sherrytoner. Senare mer rostade toner. Inslag av gul frukt (äpplen, persika, päron), brioche, nötter, kaffe, gräddkola, rostat bröd samt en ton av gamla böcker.

Smak: Frisk, fruktig, medelfyllig, något bitter och något utvecklad. Persika, gula äpplen, citron, grapefrukt och nötter. Mycket lång, torr och tydligt bitter eftersmak. Hög syra.

Kommentar: Laurent-Perrier håller till i grand cru-byn Tours-sur-Marne, en och en halv mil öster om Épernay. Huset grundades 1812 av André Michel Pierlot. Hans son Alphonse Pierlot tog sedan över verksamheten, men eftersom han inte hade några egna arvingar testamenterade han företaget till sin källarmästare, Eugène Laurent, som satsade hårt på att bygga ut firman. Han grävde ut husets källare i Tours-sur-Marne och köpte upp mark, bl a på de bästa lägena i grand cru-byarna Bouzy och Ambonnay. Laurents änka, Mathilde Emilie Perrier, valde efter Eugènes död 1887 att ändra namn på firman till Veuve Laurent-Perrier och vidareutvecklade verksamheten under sina 38 år vid rodret. 1925 tog dottern Eugénie-Hortense Laurent över, men på grund av finansiella problem tvingades hon sälja bolaget till Marie-Louise Lanson de Nonancourt 1939. Sex år senare tog hennes son Bernard de Nonancourt över och fram till sin död 2010 utvecklade han bolaget till att bli ett av Champagnes största och mest framgångsrika hus. Det numera börsnoterade bolaget äger även Salon, Delamotte, Castellane och J-P Lemoine. Idag leds huset av Bernards döttrar, Alexandra Pereyre de Nonancourt och Stéphanie Meneux de Nonancourt.

Grand Siècle är Laurent-Perriers prestigecuvée och samtidigt något så ovanligt som en årgångslös sådan. Den bygger alltid på tre årgångar. Den första utgåvan kom 1959 och var då en blandning av årgångarna 52, 53 och 55.

Den här flaskan är baserad på årgångarna 97, 99 och 02. Idiotiskt nog skriver Laurent-Perrier aldrig ut detta på flaskan – och inte heller när den är degorgerad – så detta får man snällt notera när man köper sina flaskor (informationen är lyckligtvis ganska enkel att hitta på nätet). Som champagnedrickare är man dessvärre ganska van vid de stora husens arrogans, framförallt när det gäller deras standardcuvéer där man får vara glad om man får reda på vilken druvblandning de innehåller… Men när det gäller en prestigecuvée som Grand Siècle, där en del av flaskorna rimligen kommer att lagras väldigt länge, borde Laurent-Perrier inse informationsvärdet av att skriva ut dessa uppgifter på flaskan!

Den här champagnen är inte bara en blandning av tre årgångar, druvorna kommer dessutom från elva olika grand cru-byar! Chardonnaydruvorna kommer bl a från Avize, Cramant och Le Mesnil-sur-Oger medan pinot noir-druvorna bl a är från Ambonnay, Bouzy och Verzenay. Eftersom det handlar om det bästa druvmaterialet som Laurent-Perrier har tillgång till från respektive by, är förutsättningarna därför mycket goda för att den slutliga blandningen ska skapa en mycket bra champagne. Och det här är verkligen en riktigt bra och karaktärsfull champagne! Den kan rimligen fortsätta utvecklas under många år till. Dosage på 8 g/l. Flaskan köpt på Systembolaget i december 2013.

Den Grand Siècle som finns tillgänglig just nu bygger på årgångarna 99, 02 och 04.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2018-2028


söndag 27 december 2015

Pierre Péters Cuvée de Réserve

(100 % chardonnay)

10 december 2015 (hemma)

Doft: Fruktig och brödig doft med inslag av mineral, tändstickor, gröna äpplen, päron och lite choklad. Senare även nougat och lätt brända toner.

Smak: Mycket torr och mycket frisk. Till en början möts man endast av en vägg av syra, men efter ett par timmar öppnar den upp sig och visar upp något utvecklade toner. Mineral, gröna äpplen (Granny Smith) och grapefrukt. Mycket hög syra.

Kommentar: Champagnen har en rejäl mousse som bildar ett tjockt täcke av skum som dröjer sig kvar i glaset. Till en början är det här en riktig syrabomb helt utan struktur, men efter ett par timmars luftning och vid högre temperatur i glaset börjar det hända saker! Därefter utvecklas den till en härlig champagne, full av karaktär och smak!

Pierre Péters standardchampagne bygger på en blandning av viner från mer än 20 olika årgångar, som lagras i ett solera-liknande system (som startades 1988). Dessa reservviner står för (minst) 40 % av innehållet, medan resterande del kommer från den senaste skörden. Den senaste skörden är i det här fallet gissningsvis från 2011 eller möjligen 2010. Druvorna kommer från grand cru-byarna Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Cramant och Avize. Dosage på 6-7 g/l. Flaskan köpt på Systembolaget i augusti 2014.

Betyg idag: 84

Sannolikt bäst: 2018-2023


lördag 26 december 2015

2000 Cristal

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay)

5 december 2015 (kontoret)

Doft: Komplex, brödig, blommig och fruktig doft med inslag av baguette, mineral, citrus, äpplen och lite läder. Inte lika örtig som när jag drack den senast.

Smak: Frisk, torr och relativt outvecklad. Gula äpplen, grapefrukt och lite nötter.

Kommentar: Cristal 2000 är fortfarande en relativt ung champagne och som jag noterade när jag drack den i somras vinner den på mycket luft i dagsläget. Tyvärr medgav tidsschemat bara en begränsad luftning denna gång, varför den här flaskan kändes mindre utvecklad. Flaskan köpt på Gardermoen 2007.

Dracks i en Louis Roederer-provning tillsammans med Rosé 2010 och Vintage 2008. Utgången blev oväntat jämn, där Cristalen fick tre bäströster (inkl min) av sju och därmed vann med en hårsmån före de båda övriga som fick två röster vardera.

Betyg idag: 91(+)

Sannolikt bäst: 2019-2027

Tidigare intryck av denna champagne:



fredag 25 december 2015

2008 Louis Roederer Vintage

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

5 december 2015 (kontoret)

Doft: Komplex och något brödig doft med inslag av hasselnötter, nybakat ljust bröd, gula äpplen och kiwi. Inte alls de jordgubbstoner jag upplevde när jag drack den senast.

Smak: Först väldigt sluten, men efter två timmars luftning börjar den bete sig lite vänligare! Frisk, syrlig och något fruktig. Gula äpplen, citrus och (här kommer de) jordgubbar.

Kommentar: Louis Roederer 2008 kommer med all sannolikhet att gå till historien som en stor champagne, men den här flaskan kändes mindre utvecklad än den jag drack i augusti. Ung idag alltså, men med en fantastisk potential! Flaskan blev degorgerad någon gång under 2014 (tråkigt nog är producenten inte mer specifik än så). Dosage på 9 g/l. Köpt på Systembolaget.

Dracks i en Louis Roederer-provning tillsammans med Rosé 2010 och Cristal 2000. Utgången blev oväntat jämn, där den här fick två bäströster av sju och därmed hamnade på delad andraplats med rosén!

Betyg idag: 90(+)

Sannolikt bäst: 2019-2029

Tidigare intryck av denna champagne:


Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):




onsdag 23 december 2015

2010 Louis Roederer Rosé

(62 % pinot noir, 38 % chardonnay)

5 december 2015 (kontoret)

Doft: Bärig doft med lätt brända toner. Inslag av röda bär (röda vinbär och smultron), persika, örter och nötter.

Smak: Mycket frisk och något utvecklad smak. Persika, röda bär och lite kex.

Kommentar: Louis Roederers rosé är bland de mest pålitliga på marknaden. Den görs alltid med hjälp av saignéemetoden (skalkontaktsmetoden). En del av vinet, för den här årgången 15 %, får sin första jäsning på ekfat där man undviker den malolaktiska jäsningen. Efter buteljering får champagnen ligga fyra år på sin jästfällning innan den degorgeras. Eftersom 2010 års årgång buteljerades någon gång under våren 2011, så gissar jag att de flaskor som nu finns tillgängliga degorgerades någon gång under andra kvartalet 2015. Dosage på 9 g/l. Flaskan köpt på Systembolaget.

Den här är mycket bra och den är helt klart mer utvecklad än vad 2009:an var vid motsvarande tidpunkt. Och med tanke på att den fortfarande är så ung kommer den givetvis att fortsätta utvecklas!

Dracks i en Louis Roederer-provning tillsammans med Vintage 2008 och Cristal 2000. Utgången blev oväntat jämn, där rosén fick två bäströster av sju och därmed hamnade på delad andraplats.

Betyg idag: 88(+)

Sannolikt bäst: 2019-2025

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):




tisdag 22 december 2015

1997 Vincent Couche Sensation

(50 % pinot noir, 50 % chardonnay)

4 december 2015 (Bloom in the Park i Malmö)

Doft: Mogen och brödig doft med inslag av mineral, mogna äpplen och torkad frukt.

Smak: Utvecklad, torr och mycket frisk. Äpplen, äppelskal och söt grapefrukt. Påtaglig syra.

Kommentar: Det här var första gången jag kom i kontakt med Vincent Couche. Det är en biodynamisk odlare från Buxeuil i Aube. Han äger 13 hektar odlingar, varav tio i hembyn och tre i Montgueux.

1997 var en relativt svår årgång i Champagne, som inte ansågs ha förutsättningar att skapa särskilt långlivade viner. Men det fåtal 97:or som man fortfarande stöter på brukar hålla hög klass och den här är inget undantag. Dosage på 8 g/l. Enligt ett faktaark på producentens hemsida blev den degorgerad den 15 oktober 2014, men det känns oklart om det även gäller min flaska.

Jag drack ett glas av denna i samband med en femrättersmeny på fantastiska Bloom in the Park i Malmö.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2015-2020

Jag fick tyvärr ingen bild på flaskan, men kan dela med mig av delar av middagen istället:





måndag 21 december 2015

2008 Olivier Horiot 5 Sens

(Arbanne, pinot meunier, pinot noir, pinot blanc, chardonnay)

21 november 2015 (hemma)

Doft: Parfymerad och något fruktig. Till en början endast mineral och lite choklad. Efter längre tids luftning även rostade toner och inslag av kex och gul frukt (mango, ananas).

Smak: Ren, frisk, torr, stram och outvecklad. Mineral, omogen grön frukt och citron.

Kommentar: Det här känns mer som chablis än champagne! Olivier Horiots 5 Sens görs på fem druvor; de tre stora samt arbanne och pinot blanc. Olivier Horiot gör mest, och helst, stilla viner och det märks tydligt även i denna champagne. Det innebär absolut inte att det är en dålig champagne – tvärtom – det jag menar är att Horiot i första hand försöker göra ett så bra vin som möjligt, baserat på vad terroir och druvor kan åstadkomma, oberoende av om det är mousserande eller inte. Olivier Horiot har sin hemvist i Les Riceys i södra delen av Aube, nära gränsen till Bourgogne. Det är därför ingen slump att man får tydliga vibbar av vita bourgogneviner när man dricker det här! Degorgerad den 1 juli 2011. Helt utan dosage. Det gjordes 1 466 flaskor av den här champagnen. Flaskan köpt från Vin & Natur via privatimport på Systembolaget. För ung idag.

Betyg idag: 87(+)

Sannolikt bäst: 2020-2026



söndag 20 december 2015

2008 Vincent Joudart Special Club

(40 % pinot meunier, 30 % pinot noir, 30 % chardonnay)

20 november 2015 (hemma)

Doft: Brödig, fruktig och något blommig doft med efter hand lätt rostade toner. Jag känner gul frukt (plommon, äpplen, päron), mineral, kokos, kex och rostat bröd.

Smak: Ung, mycket frisk och torr. Ganska lätt stil. Gröna äpplen, lite citron samt mineral. Jag sparar halva flaskan till dagen efter och då domineras smaken av grapefrukt istället.

Kommentar: Vincent Joudart är en relativt okänd odlare från byn Fèrebrianges, som ligger en mil sydväst om Côte de Blancs. Man äger 8 hektar odlingar och är en av 29 medlemmar i Club Trésors de Champagne, sammanslutningen av mindre champagneproducenter som ligger bakom Special Club-flaskorna.

Druvsammansättningen i Vincent Joudarts Special Club varierar från år till år och i den här årgången är det en övervikt av pinot meunier. Jäst på tank. Degorgerad i april 2015 med en dosage på 8 g/l.

Det här är fortfarande en ung champagne. Den blir bättre efter lång tids luftning, men behöver helt klart lagras för att komma till sin rätt.

Betyg idag: 84(+)

Sannolikt bäst: 2020-2026


lördag 19 december 2015

André Clouet Grande Réserve

(100 % pinot noir)

18 november 2015 (Richard i Berlin)

Doft: Brödig doft med inslag av äpplen, lite röda bär samt mineral.

Smak: Frisk, mycket fruktig och torr. Gul frukt (äpplen, persika), mineral och en aning nötter.

Kommentar: Grande Réserve är André Clouets standardcuvée. Den är helt klart en trevlig upplevelse även om jag tycker att deras likaledes årgångslösa Silver Brut Nature är en bättre champagne.

Dracks som aperitif till en fin sexrättersmeny på restaurangen Richard i Berlin, som nyligen blivit belönad med sin första stjärna i Guide Michelin.

Betyg idag: 82

Sannolikt bäst: 2018-2022





torsdag 17 december 2015

2008 Olivier Horiot Coteaux Champenois Riceys Rouge ”En Barmont”

(100 % pinot noir)

13 november 2015 (hos Per i Göteborg)

Doft: Till en början karaktärslös och tråkig, men efter tre-fyra timmars luftning börjar det hända saker! Den blir till slut underbart bärig med toner av mogna jordgubbar och läder.

Smak: Ung, tunn, frisk och mycket torr. Behöver helt klart mycket luft innan de bäriga tonerna ger sig till känna med inslag av jordgubbar och röda vinbär. Hög syra.

Kommentar: Det här är en coteaux champenois, d v s ett stilla vin från Champagne. I tidernas begynnelse var förstås alla viner stilla, även här i Champagne, men sedan bubblorna gjorde entré har de sakta men säkert förpassat de stilla vinerna till en tynande tillvaro. Det är förstås ekonomiskt vansinne att över huvud taget producera stilla viner i den här regionen eftersom man gör det på samma druvor som skulle kunna få en andra jäsning och säljas som champagne (till ett betydligt högre pris) istället. Därför görs de stilla vinerna främst på en entusiastnivå och i små volymer. Det är dessutom få av vinerna som lämnar regionen, så räkna inte med att hitta dem på det lokala Systembolaget!

Olivier Horiot är en dedikerad vinmakare i södra Champagne. Här nere i Aube, i byn Les Riceys, har han gjort vin sedan år 2000. Han tog över verksamheten 1999 från sin pappa, som aldrig gjorde något eget vin utan sålde druvorna till det lokala kooperativet. Familjen äger 7 hektar odlingar och även om Olivier producerar egna viner säljer han fortfarande merparten av druvorna till kollektivet. Det ger stabila intäkter, vilket ger honom möjlighet att skapa de viner han vill och dessutom göra ett stort antal olika viner, utan att begränsas av lönsamhetskrav. Till skillnad mot normen i Champagne, men i likhet med många andra i den här delen av regionen, gör Olivier i första hand stilla viner. I området i och kring Les Riceys finns dessutom den enda appellationen för rosévin i Champagne, Rosé des Riceys, och det är framförallt dessa speciella roséviner som Olivier Horiot brinner för. Till rosévinerna använder man uteslutande pinot noir, som också utgör en majoritet av firmans odlingar, men man odlar även chardonnay, pinot blanc, arbane och petit meslier. Utöver de stilla vinerna, och till synes något motvilligt, gör Olivier även fyra olika champagner. Horiot jobbar ekologiskt, helt utan kemikalier och har som målsättning att skapa så naturliga viner som möjligt. Här hittar du ett porträtt och en intervju med Olivier Horiot från 2013.

Det här vinet dracks vid en pinot noir-provning – och fick storstryk av de andra vinerna! Det är alldeles för ungt idag och borde förmodligen ha luftats i åtminstone ett dygn…

Betyg idag: 74(+)

Sannolikt bäst: 2020-2025



onsdag 16 december 2015

2002 Fresnet-Juillet Special Club

(60 % chardonnay, 40 % pinot noir)

13 november 2015 (hos Per i Göteborg)

Doft: Utvecklad och fruktig. Inslag av gula plommon, gula äpplen, ljust bröd, nötter och nougat.

Smak: Frisk, torr och något utvecklad. Äpplen, ljust bröd, nötter och en aning nougat.

Kommentar: Fresnet-Juillet är ett litet hus som håller till i grand cru-byn Verzy i Montagne de Reims. Firman grundades av Gérard Fresnet 1952 och drivs idag av hans son Vincent Fresnet. De förfogar över odlingar belägna i hembyn och i Bisseuil (premier cru).

Special Club 2002 är gjord på chardonnay från Bisseuil (60 %) och pinot noir från Verzy (40 %). Denna flaska hade anmärkningsvärt lite kolsyra, men för övrigt var det en pigg och ganska ung champagne. Bör vinna en del på att sparas några år till!

Betyg idag: 85(+)

Sannolikt bäst: 2019-2024


tisdag 15 december 2015

Moët & Chandon Impérial

(ca 35 % pinot noir, 35 % pinot meunier, 30 % chardonnay)

7 november 2015 (hemma)

Doft: Brödig och fruktig doft med inslag av aprikos, persika och rostat bröd. Flaskan dracks över två dagar och andra dagen visar den upp mer utvecklade och samtidigt mycket hustypiska toner. Jag känner nougat och rostade nötter.

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig och torr smak av äpplen, aprikos, persika och citrusskal. Inte särskilt komplex. Dagen efter även smak av nötter och nougat.

Kommentar: Moëts standardchampagne skapades redan 1869 och är idag med marginal världens mest producerade champagne. Och även världens tråkigaste. Eller!? Om man får tro snacket bland vinintresserade i allmänhet och champagnenördar i synnerhet, så är det definitivt så. För det finns – möjligen med undantag för Kalle Anka-champagnen Armand de Brignac – knappast någon champagne som är lika bespottad som den här. Men det här är absolut ingen dålig champagne! Tyvärr är den inte heller särskilt spännande. Annorlunda uttryckt: Det är gott, men inte särskilt utmanande. I brist på annat tackar man inte nej om man blir bjuden, men finns det andra alternativ överväger man dem!

Impérial är en blandning av mer än hundra olika viner, av vilka 20-30 % utgörs av reservviner och resterande del är från den senaste skörden. Druvsammansättningen varierar något från år till år, men utgår från följande fördelning: 30-40 % pinot noir, 30-40 % pinot meunier och 20-30 % chardonnay. Dosagen uppgår till 9 g/l.

Den här flaskan köptes vid ett besök hos Moët & Chandon i Épernay i september 2012 och har alltså fått ytterligare drygt tre års lagring sedan dess. Trots denna lagring och den utveckling som följer av denna, finns det ytterligare potential i champagnen. Det resterande innehållet i den öppnade flaskan vinner nämligen på att sparas till dagen efter. Det är ett styrketecken som man normalt inte hittar bland enklare champagner!

I skrivande stund kostar en flaska Moët & Chandon Impérial 385 kr på Systembolaget. Det är inte särskilt prisvärt med tanke på att det finns en uppsjö bättre champagner som kostar mindre än så.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2016-2018


söndag 13 december 2015

José Michel Pinot Meunier

(100 % pinot meunier)

5 november 2015 (hemma)

Doft: Komplex, blommig, fruktig, parfymerad och något brödig. Päron, persika, plommon, brioche och krut.

Smak: Frisk, torr och fruktig. Mineral, persika och aprikos.

Kommentar: José Michel håller till i Moussy, strax söder om Épernay, och har gjort sig känd som en producent med fokus på pinot meunier. Man äger 11 hektar odlingar i och kring hembyn (45 % pinot meunier, 45 % chardonnay och 10 % pinot noir).

Denna druvrena pinot meunier vinifieras i ståltank och har en dosage på 10 g/l. Dracks över två dagar. Första dagen känns den något sluten, men dagen efter öppnar den upp sig en del. Doften lovar mycket, men smakmässigt når den inte ända fram. Den kan dock förbättras med ett par års ytterligare lagring. Flaskan köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i december 2014.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2017-2020


lördag 12 december 2015

Dosnon Recolte Noire

(100 % pinot noir)

1 november 2015 (hemma)

Doft: Komplex, aromatisk, brödig, bärig och något blommig doft med inslag av jäst, mineral, gröna äpplen, jordgubbar, lite rosor och citrus.

Smak: Frisk och torr smak av citronskal, mineral, hallon och körsbär. Medellång, mycket torr eftersmak.

Kommentar: Ännu en mycket bra champagne från det lilla huset i Avirey-Lingey (Aube)! Jäst och lagrad på fat från Puligny-Montrachet. Degorgerad 14 februari 2014. Dosage på 7 g/l. Det är ett rejält tryck i flaskan och kolsyran bildar ett kraftigt skum i glaset! Vinner i dagläget på mycket luft och något högre temperatur. Flaskan köpt vid ett besök hos producenten i oktober 2014.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2018-2022



tisdag 8 december 2015

2010 David Léclapart L’Astre

(100 % pinot noir)

30 oktober 2015 (hemma)

Doft: Komplex, brödig och kryddig doft med tydlig fatkaraktär. Gröna och gula äpplen, nötter, gräddkola, lite röda bär, mineral och rostat bröd.

Smak: Frisk och mycket torr. Fortfarande ung och outvecklad. Gröna äpplen, mineral och röda bär (bl a smultron).

Kommentar: David Léclapart gjorde t o m 2009 roséchampagnen L’Alchimiste på sina pinot noir-druvor, en något udda men trevlig skapelse, mer lik ett mousserande rödvin än en champagne. Nu har rosén ersatts av denna blanc de noirs, som faktiskt också är klart färgad av druvornas skal! Frågan är var gränsen egentligen går mellan en vit och en rosa champagne? Uppenbarligen inte här, om man får tro David Léclapart! Oavsett färg är det en mycket intressant champagne och även om jag tillhör de (få?) som faktiskt uppskattade Alkemisten välkomnar jag bytet till L’Astre. Den är dock alldeles för ung i dagsläget. Som vanligt när det gäller Léclapart, helt utan dosage. Flaskan köpt på Skål i Köpenhamn.

Betyg idag: 86(++)

Sannolikt bäst: 2020-2025



måndag 7 december 2015

2006 Dom Pérignon

(60 % chardonnay, 40 % pinot noir)

28 oktober 2015 (Moët & Chandons champagnebar på KaDeWe i Berlin)

Doft: Komplex, något fruktig och något kryddig doft. Efter hand något gräddiga och lätt rostade toner. Persika, hasselnötter, lite gummi, gula äpplen, gräddkola och lite rostat bröd.

Smak: Frisk, ännu ung. Mineral samt omogen grön och gul frukt. Rejäl syra.

Kommentar: Så har ännu en ny årgång av Dom Pérignon kommit ut! Den lilla årgången 2005 – eftersom tillgången till tillräckligt bra druvor var betydligt sämre än vanligt blev denna årgång väldigt begränsad för att vara en Dom Pérignon – hann knappt komma ut på marknaden innan den nu, efter mindre än ett halvår, har ersatts av den betydligt större (sett till både kvantitet och kvalitet) årgången 2006. Detta är den 42:a årgången av Dompan sedan starten med 1921. Det är också femte året i följd som det släpps en Dom Pérignon (2002-2006), vilket rent generellt är mycket ovanligt när det gäller årgångscuvéer från champagnehusen. Och närmast unikt när det handlar om en prestigecuvée! Det allra finaste som ett hus kan erbjuda är nämligen tänkt att produceras endast under de år man har tillgång till exceptionellt druvmaterial. Den positivt präglade förklaringen till att de nu släppt så många årgångar på raken är att Moët & Chandon har tillgång till extrema mängder druvor, vilket så klart ökar möjligheterna att hitta tillräckliga kvantiteter av ”exceptionella” druvor även under svagare år som 2003 och 2005. Den mer negativt präglade tolkningen är att det är avkastningskraven från börsnoterade ägaren LVMH som tvingar fram fler releaser av toppvinet. Man kan också se det i ljuset av att Dom Pérignon allt mer säljs in som ett separat hus och inte som en del av Moët & Chandon och det gör möjligen också att kraven och förväntningarna på fler släpp ökar.

Dom Pérignon 2006 har en dosage på 5 g/l, d v s den är extra brut i praktiken även om det fortfarande står brut på etiketten. Den är stram och alldeles för ung idag. Köp och stoppa längst in i källaren bredvid 2002:orna!

Betyg idag: 87(++)

Sannolikt bäst: 2022-2032



Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

lördag 5 december 2015

Ruinart Rosé

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay)

28 oktober 2015 (KaDeWe i Berlin)

Några snabba rader:

Doft och smak av jordgubbar och tranbär. Lite syltig och förvånansvärt utvecklad. Mycket bra och väldigt lättdrucken, men inte särskilt komplex.

Ruinart Rosé är baserad på tre årgångar, varav 75-80 % från den senaste. Jäst på ståltank med fullständig malolaktisk jäsning och gjord med hjälp av blandning (18-19 % tillsatt rött vin). Dosage på 9 g/l.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2016-2020

torsdag 3 december 2015

2012 Marie-Courtin Résonance

(100 % pinot noir)

27 oktober 2015 (Nobelhart & Schmutzig i Berlin)

Doft: Lätt fruktig och något kryddig doft med inslag av mineral, underbara äpplen, päron och kex.

Smak: Underbart ren och naturlig smak! Frisk och mycket torr. Äpplen, mineral, lite kex och lite citrus. Rejäl syra! Lång, mycket torr eftersmak.

Kommentar: Dominique Moreau grundade sin firma 2005 och har på kort tid fått status som ett av Champagnes mest lysande stjärnskott. Hon bygger sin verksamhet på visionen att göra champagner baserade på en druvsort från en vingård från (mestadels) en årgång av biodynamiskt odlade druvor och helt utan dosage. Det här är ett arbetssätt som står i stark kontrast till hur man traditionellt har arbetat i Champagne – med blandning och tillsatser och utan att ta något särskilt långsiktigt ansvar för marken man odlar – men som hon delar med många andra i den nya generationen odlare. Dominique håller till i byn Polisot nere i Aube och i likhet med Cédric Bouchard (Roses de Jeanne) i grannbyn Celles-sur-Ource och Bertrand Gautherot (Vouette & Sorbée) i Buxières-sur-Arce en mil därifrån, har hon valt att inte sätta sitt eget namn på etiketten utan Marie-Courtin – sin mormors namn!

Officiellt årgångslösa Résonance är Dominiques på pappret enklaste champagne. Till skillnad mot systervinet Efflorescence, som får jäsa på små träfat, vinifieras Résonance i ståltankar. Dessa båda champagner står för merparten av den begränsade produktionen och görs på druvor från samma vingård. Det övriga sortimentet består av en blanc de blancs (Eloquence), en rosé (Indulgence) och en blanc de noirs helt utan svavel (Concordance).

Denna Résonance dracks på halvflaska till en tiorättersmeny på underbara Nobelhart & Schmutzig i Berlin. Två veckor efter mitt besök blev de välförtjänt belönade med sin första stjärna i Guide Michelin. Enligt restaurangen blev flaskan degorgerad i dec 2014. Sannolikt är den baserad på 2012 års årgång.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2018-2021





tisdag 1 december 2015

2005 Thiénot Vintage

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

27 oktober 2015 (Galeries Lafayette i Berlin)

Doft: Fruktig, parfymerad och något utvecklad. Inslag av tropiska frukter (ananas, mango, persika), gula äpplen, jäst och ljust bröd.

Smak: Frisk, torr och något fruktig. Ganska lätt stil. Gula äpplen och mineral. Påtaglig syra.

Kommentar: Huset Thiénot grundades så sent som 1985 av Alain Thiénot. Det ingår i Groupe Thiénot som även äger Joseph Perrier, Canard-Duchêne och Marie Stuart. Thiénot har 27 hektar egna vingårdar som täcker ungefär 60 % av druvbehovet, resten köps in från kontrakterade odlare. Alain är fortfarande involverad i verksamheten även om barnen Stanislas och Garance numera tagit över den dagliga driften.

Den här champagnen känns fortfarande ung och outvecklad idag.

Betyg idag: 80(+)

Sannolikt bäst: 2019-2024



måndag 30 november 2015

De Saint Gall Rosé

(85 % chardonnay, 15 % pinot noir)

26 oktober 2015 (Duke i Berlin)

Doft: Bärig och något kryddig med lätt rostade toner. Mineral, röda bär och en aning gräddkola.

Smak: Frisk och torr. Mineral, röda bär och blodapelsin.

Kommentar: En bra men ganska enkel champagne. Det här är från början en ren chardonnay där man blandat i 15 % röd pinot noir från Ambonnay. Det är den enklare av kooperativet de Saint Galls båda roséchampagner och ska inte blandas ihop med Rosé Grand Cru som görs med hjälp av saigné-metoden på 100 % pinot noir från Ambonnay.

Dracks till en femrättersmeny på Duke i Berlin.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2017-2020




torsdag 26 november 2015

2005 Pommery Millésimé

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

26 oktober 2015 (Pommerys champagnebar på KaDeWe i Berlin)

Doft: Brödig, kryddig, komplex och ganska kraftfull doft med rostade toner. Svavel, krut, anis, torkad frukt, kex och rostat bröd.

Smak: Torr, något fruktig och fortfarande ung. Gul frukt, mineral och grapefrukt. Påtaglig syra. Lång, torr eftersmak.

Kommentar: Pommerys årgångschampagne brukar vara en ganska stram upplevelse trots en relativt hög dosage (10 g/l). Så även denna gång. Det är dock en mycket bra champagne, som kan lyfta ytterligare med ett par års lagring.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2018-2023

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):





onsdag 25 november 2015

Pommery Brut Royal

(ca 33 % chardonnay, 33 % pinot noir, 33 % pinot meunier)

26 oktober 2015 (Pommerys champagnebar på KaDeWe i Berlin)

Doft: Fruktig och brödig. Ganska menlös till en början, men något kraftfullare efter en halvtimme i glaset. Jäst, brioche, gula äpplen, mogen persika och mineral.

Smak: Fruktig och torr. Persika, gula äpplen, nötter och grapefrukt. Lång, något bitter eftersmak. Dosagen är märkbar men inte störande.

Kommentar: Pommerys standardcuvée är helt klart en trevlig champagne, även om den känns något endimensionell när man dricker den tillsammans med husets årgångschampagne. Den är baserad på tre årgångar och i det här fallet kan det eventuellt handla om 2010, 2011 och 2012, men det är bara en gissning. Dosage på 11 g/l.

Betyg idag: 80

Sannolikt bäst: 2016-2020


måndag 23 november 2015

2005 Vilmart Cœur de Cuvée

(80 % chardonnay, 20 % pinot noir)

24 oktober 2015 (hemma)

Doft: Utvecklad, komplex doft med fatkaraktär och sherrytoner. Inslag av sågspån, jäst, brioche, mogna äpplen, kaffebönor och lite soja.

Smak: Medelfyllig, fruktig och torr. Tydlig fatkaraktär. Gula äpplen, aprikos och citrus.

Kommentar: Vilmarts Cœur de Cuvée är oavsett årgång en fantastisk champagne. Den görs på 55 år gamla stockar från vingården Blanches Voies och man använder endast den bästa – den ”mellersta” – delen av den första pressningen. 2005 är verkligen ingen stor årgång i Champagne, men kvalitén på den här champagnen belyser tveklöst Vilmarts storhet och inte minst den konsekvent höga nivån på Cœur de Cuvée. Degorgerad i november 2012. Flaskan köpt på Les Caves du Forum i Reims i oktober 2014.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2017-2023


söndag 22 november 2015

2005 Pierre Gimonnet Œnophile

(100 % chardonnay)

23 oktober 2015 (hemma)

Doft: Brödig, med efter hand lätt rostade toner. Jäst, sten, krita, citrus, hasselnötter och grädde.

Smak: Till en början sluten, mycket torr och mycket frisk. Omogna äpplen, citrus, hasselnötter och citrusskal. Hög syra. Efter att den öppnade flaskan fått stå ett dygn i kylen blommar champagnen ut rejält och bjuder på något utvecklade toner med inslag av nougat.

Kommentar: Œnophile är en av Pierrre Gimonnets årgångscuvéer och den görs utan dosage. 2005:an är fortfarande en ung champagne, som kommer att vinna på några års ytterligare lagring! Flaskan köpt på Systembolaget i september 2014.

Betyg idag: 87(+)

Sannolikt bäst: 2019-2024