Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

lördag 24 juni 2017

2004 Comtes de Champagne

(100 % chardonnay)

20 april 2017 (hemma)



Comtes de Champagne, Taittingers prestigecuvée, är alltid en stor upplevelse och 2004:an är inget undantag. Den är gjord på chardonnay från grand cru-byarna Avize, Le Mesnil-sur-Oger, Oger och Chouilly. Fem procent av vinerna lagrades fyra månader på nya ekfat. Dosage på 9 g/l. Flaskan köpt på Systembolaget i april 2013.

Champagnen dricks över två dagar. Till en början är den lite fadd och oförlöst, men den vaknar till liv efter ett par timmar. Och dagen efter är den riktigt, riktigt bra! Den kommer dock att vinna på ytterligare lagring.

Doft: Något utvecklad. Tydligt rostade toner till en början, som dock mattas efter hand. Inslag av rostat bröd, smör, citrus, gul frukt, kex och rostade nötter.

Smak: Frisk, fruktig, torr och relativt koncentrerad. Tydlig dosage! Till en början mest grapefrukt, lime och vit persika. Dagen efter känns den tydligt utvecklad och bjuder på söt citrus, gula äpplen och persika.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2020-2030

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

onsdag 21 juni 2017

2003 Dom Pérignon

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

14 april 2017 (hemma)



2003 var ett svårt år i Champagne. En utbredd frost i april halverade i praktiken skörden och en intensiv värmebölja under sommarmånaderna gjorde sedan att de kvarvarande druvorna mognade allt för snabbt. Många producenter avstod följaktligen från att göra årgångschampagner detta år. Men inte Moët & Chandon, som beslutade sig för att inte bara släppa sitt ”vanliga” årgångsvin, Grand Vintage, detta år utan även prestigevinet Dom Pérignon. Ägarna LVMH gör förvisso sitt bästa numera, ända sedan årgång 2000, att marknadsföra Dom Pérignon som ett eget hus, men för mig är Dompan fortfarande Moëts prestigecuvée. Men oavsett vilket producentnamn som står på etiketten strävar vinmakarna fortfarande efter att åstadkomma en druvblandning som består av ungefär hälften chardonnay och hälften pinot noir – där det i praktiken oftast blir en viss övervikt av den förstnämnda. Men eftersom frosten 2003 framförallt drabbade tillgången av chardonnaydruvor blev det här en klart pinot noir-dominerad blandning.

Mitt första möte med denna champagne, i april 2013, var oväntat positivt. Jag upplevde den som en mycket intressant årgång med klart komplex smak och fin potential. Men nu, fyra år senare, när jag dricker den på nytt kan jag dessvärre konstatera att den inte utvecklats på ett bra sätt. Det kan så klart handla om flaskvariation, dagens flaska kan ha varit ett dåligt exemplar. Låt oss helt enkelt hoppas på det! Jag kommer under alla omständigheter vänta några år innan jag korkar upp nästa flaska.

Champagnen dricks över två dagar. Doften är klart komplex och inte alls oäven, men smaken är bara konstig.

Doft: Intensiv, komplex, kryddig, nötig och något utvecklad doft med tydligt brända toner. Inslag av grapefrukt, persika, rostat bröd, vit choklad och hasselnötter.

Smak: Torr, bitter och något fruktig. Dessutom tydligt eldig till en början. Persika, grapefrukt, citrusskal och äpplen. Hög syra. Den har lugnat ner sig till andra dagen, men känns då istället tunn och relativt andefattig.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2020-2026?

Tidigare intryck av denna champagne:


Mina intryck av andra årgångar:

måndag 19 juni 2017

1988 Pol Roger Rosé

(65 % pinot noir, 35 % chardonnay)

13 april 2017 (hemma)

Till skillnad mot många andra av de stora champagnehusen gör Pol Roger ingen årgångslös roséchampagne, utan endast denna årgångsrosé. Den utgår från samma druvblandning som det vanliga årgångsvinet (Vintage), där man tillsatt ungefär 15 % röd pinot noir.

1988 var en riktigt stor årgång i Champagne, men det här är en flaska som borde druckits för 3-4 år sedan eller möjligen ännu tidigare. Idag är champagnen förvisso härligt kopparfärgad och känns fortfarande hyfsat pigg, men den är helt klart på väg ner. Den är dock fortfarande mycket, mycket bra!

Doft: Stor, mogen, kryddig och gräddig doft med tydliga sherrytoner. Inslag av jordgubbssylt, sirap och gräddkola. Senare klart rostade toner.

Smak: Mogen, mycket frisk och bärig smak av jordgubbar, röda vinbär, rabarber, hallon och citrusskal. De senare försvinner efter längre tids luftning. Medellång, torr eftersmak.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2006-2014?

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):



lördag 17 juni 2017

2009 Cédric Bouchard Roses de Jeanne La Bolorée

(100 % pinot blanc)

7 april 2017 (108 i Köpenhamn)

Medan de flesta champagneflaskor har en mycket tydligt definierad framsides- respektive baksidesetikett, är det mer oklart vad som är fram- respektive baksida på Cédric Bouchards flaskor! Kanske kan man helt enkelt fastställa att de har två framsidor?




La Bolorée är en 0,2107 hektar stor (liten) vingård som uteslutande består av pinot blanc som planterades 1960. Eftersom Bouchard genomgående jobbar med mycket små skördeuttag blir produktionen av flaskor från den lilla vingården mycket begränsad. I likhet med odlarens övriga champagner görs den helt utan dosage.

Pinot blanc-baserade champagner i allmänhet och denna La Bolorée i synnerhet tillhör helt klart mina favoriter bland bubblande drycker, inte minst för att de är så ovanliga, men den här flaskan blir lite av en besvikelse. Doften är förvisso riktigt bra, men smaken hänger tyvärr inte med. Den känns lite obalanserad och en störande bitterhet drar ner betyget med ett par snäpp. Sett ur ett positivt perspektiv skulle man kunna definiera den som oförlöst – det finns så klart en chans att den lyfter med några års ytterligare lagring. Den något nyktrare analysen är att allting är årgångens fel – 2009 imponerar sällan! Degorgerad i april 2013.

Doft: Fruktig, blommig och klart komplex! Den ändrar karaktär flera gånger under kvällen. Det finns inslag av röda och gula äpplen, citron, kiwi, vaniljsocker, päron, lakrits och kräftspad.

Smak: Fruktig, torr och tydligt bitter till en början. Mogen gul frukt och citrusskal. Påtaglig syra. Känns lite oförlöst. Den irriterande bitterheten dämpas något efter ett par timmar.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2020-2025

Flaskan dracks vid ett besök på fina 108 i Köpenhamn, en något anspråkslös stjärnrestaurang med avskalade och enkla – men väldigt goda – rätter.

I tur och ordning: bräserade oxsvansbollar med tallbarr, underbar ”brown beech mushroom” (vad heter den på svenska?) med rökt äggula och tångpulver, saltinbakad rotselleri med lagrad ost och grillad persilja samt grillad kyckling med ramslök och torkade pilgrimsmusslor:





torsdag 15 juni 2017

A.Viot & Fils Brut Tradition

(60 % pinot noir, 30 % chardonnay, 10 % pinot meunier)

6 april 2017 (hemma)

Budgetchampagnen på allas läppar för tillfället? Förmodligen inte, men kanske borde det vara så för den här champagnen presterar riktigt, riktigt bra för sina 185 pengar! Den är helt klart den bästa champagnen under 300 kr på Systembolaget för närvarande. Och dessutom bättre än de flesta standardchampagner från de stora husen – som i runda slängar kostar dubbelt så mycket!

A. Viot & Fils är en odlare i byn Colombé-la-Fosse i Aube, d v s i den södra delen av Champagne. Firman grundades av Lucienne och Armand Viot 1921 och idag är det Melanie och Julien Viot tillsammans med Elisabeth och Maurice Mignerey som leder verksamheten. Man äger 8 hektar odlingar, planterade med en tredjedel vardera av chardonnay, pinot noir och pinot meunier.

Årgångslösa Brut Tradition ges alltid minst fem års lagring på jästen, vilket helt klart tyder på en ambitiös inställning från producentens sida. Druvsammansättningen varierar en del från år till år beroende på druvornas förutsättningar.

Jag dricker flaskan över tre dagar och den håller ihop riktigt bra. Det ska bli intressant att se hur den klarar några års lagring!

Doft: Först jäst, deg, stenmjöl och lakrits. Senare blir den något fruktig och bjuder på gul frukt, nötter och brioche.

Smak: Fruktig och torr i en ganska lätt stil med persika, gula äpplen, grapefrukt och lakrits.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2019-2021


tisdag 13 juni 2017

2005 Roederer Estate L’Ermitage

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

2 april 2017 (hemma)

Jag har skrivit om den kaliforniska producenten Roederer Estate – som ägs av Louis Roederer – tidigare och specifikt om det relativt enkla vinet Quartet, så jag utelämnar en närmare presentation här och hoppar direkt till kärnan för det här inlägget: L’Ermitage. Det är producentens toppvin som endast görs under ”exceptionella år” – som det så fint brukar heta. Första årgången var 1989.

L’Ermitage är faktiskt inte ett rent årgångsvin, utan innehåller alltid en skvätt fatlagrat reservvin. Den här 2005:an består exempelvis till 4 % av reservvin från 2003.

Det här är mycket bra! Utöver att vara välgjort och väldigt champagnelikt är det oerhört gott och lättdrucket!

Flaskan köpt via Systembolagets beställningstjänst i oktober 2014. För närvarande finns årgång 2009 tillgänglig via samma kanal, men säljs dessvärre endast i lådor om tre flaskor.

Doft: Utvecklad, fruktig, brödig och något gräddig doft med inslag av mango, äpplen, brioche och hasselnötter.

Smak: Utvecklad, torr och mycket frisk med härligt koncentrerad frukt. Citron, lime, gula äpplen. Viss skalbeska.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2017-2021


måndag 12 juni 2017

2007 Deutz Rosé

(100 % pinot noir)

31 mars 2017 (på Locatelli i Göteborg)

Gjord på 100 % pinot noir och med hjälp av blandning, d v s till det vita basvinet har man tillsatt en del rött vin som ger den rosa färgen och den speciella rosékaraktären.

Det här är mycket bra! I likhet med de flesta 2007:or är det dock en champagne som kommer att må bra av att lagras i några år till.

Doft: Bärig, brödig och något utvecklad. Inslag av jäst, röda bär och gräddkola.

Smak: Frisk, bärig och torr. Tranbär, körsbär, lingon och blodgrape. Hög syra.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2020-2025


lördag 10 juni 2017

2008 Veuve A. Devaux D Millésimé

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

31 mars 2017 (hos Peter i Mölnlycke)

Devaux, med hemvist i Bar-sur-Seine i Aube, grundades 1846 av bröderna Jules och Auguste Devaux och var ursprungligen ett eget champagnehus. Namnet Veuve A. Devaux fick det när Augustes änka Claude-Joseph Devaux tog över driften efter makens död. Huset förblev i familjens ägo fram till 1987 då den sist levande familjemedlemmen, Jean-Pol Auguste Devaux, sålde det till kooperativet Union Auboise (därefter Groupe Vinicole Champagne Devaux).

Sortimentet består idag av fyra enklare årgångslösa champagner (standardcuvéen Grande Réserve, Cuvée Rosée, Blanc de Noirs och den halvtorra Crème de Cuvée), den mer ambitiösa D-kollektionen (Cuvée D, Ultra D som är extra brut, D Rosé och årgångscuvéen D Millésimé) samt prestigecuvéen Sténopé, som görs i samarbete med Rhône-producenten Michel Chapoutier. Devaux producerar dessutom två stilla viner, en rosé des Riceys och en röd coteaux champenois.

Det här är en härlig champagne som bjuder på fint koncentrerad 2008-frukt. Dessutom i en mycket fin och stilren flaska! Degorgerad i juni 2015. Flaskan köpt på Systembolaget i mars 2017.

Doft: Fruktig och något utvecklad doft med inslag av lime, citron, kex och hasselnötter.

Smak: Frisk, fruktig och torr. Passionsfrukt, citrus och hasselnötter.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2020-2027


torsdag 8 juni 2017

2005 Dehours Lieu-dit Brisefer

(100 % chardonnay)

26 mars 2017 (hemma)



De ekfatsjästa vingårdsbetecknade champagnerna från det lilla huset Dehours håller hög klass! Brisefer görs på chardonnay från den 1,3 hektar stora vingården med samma namn i Mareuil-le-Port, odlingar planterade 1966 och 1992. Övriga champagner i serien är La Côte en Bosses (blandning av pinot meunier, pinot noir och chardonnay), La Croix Joly (pinot meunier), Les Genevraux (pinot meunier) och Maisoncelle (pinot noir).

Av den här årgången av Brisefer gjordes det 1 832 flaskor. Buteljerad i juli 2006 och degorgerad i november 2013. Extra brut. Flaskan köpt på Systembolaget i januari 2015. Mycket bra! Doften är bättre än smaken.

Doft: Utvecklad, brödig och fruktig doft med härligt oxiderade toner. Inslag av bokna äpplen, gula plommon, surdegsbröd, honung och krut. Senare även rostade toner med inslag av rostade nötter.

Smak: Mycket torr, frisk och utvecklad. Något tunn. Syrliga äpplen, citrus (först grapefrukt, sedan citron) och gula plommon.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2018-2023



Mina intryck av andra viner i serien (med länkar till resp inlägg):

tisdag 6 juni 2017

1999 Cristal

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay)

23 mars 2017 (hemma)

Det är alltid en ynnest att få korka upp en vällagrad flaska Cristal! 99:an är helt underbar och nära toppen nu, men kan utvecklas ytterligare och kommer tveklöst att leverera på en hög nivå i många år framöver.

Degorgerad 2005. Flaskan köpt på Landvetter i oktober 2006.

Doft: Utvecklad och komplex doft med rostade toner. Inslag av jäst, citron, persika, plommon, vit choklad, ljust bröd, hasselnötter, nougat och grädde.

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig, komplex och härligt koncentrerad. En fruktcocktail med finstämd skalbeska! Till en början är det mest mogna gula äpplen, sedan persika och plommon och därefter päron. Men även vit choklad, söt citron och mogen grapefrukt.

Betyg idag: 94

Sannolikt bäst: 2018-2028

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):



måndag 5 juni 2017

2005 Drappier Grande Sendrée

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay)

19 mars 2017 (hemma)

Drappiers prestigecuvée är i regel en mycket trevlig upplevelse! Huset i Urville nere i Aube har via sina egna odlingar tillgång till mycket bra druvmaterial och även om en del av de bästa druvorna numera hamnar i flaskor som det står Boërl & Kroff på, finns det goda förutsättningar även för producentens egna viner.

Degorgerad i april 2013. Dosage på 5 g/l, d v s extra brut i praktiken. Flaskan köpt vid ett besök hos Drappier i oktober 2014.

Champagnen dricks över två dagar. Den är lite trögstartad, men lyfter efter hand. Andra dagen är den mycket bra, men slutsatsen är ändå att det här är en relativt svag årgång av denna champagne.

Doft: Utvecklad, komplex och brödig doft med inslag av brioche, kex, äpplen, krita, kokos och grädde. Med mer luft även mango och persika.

Smak: Frisk och torr; dessvärre något tunn. Mogna äpplen, persika, grädde och grapefrukt. Fin syra.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2017-2021


onsdag 31 maj 2017

2009 Louis Roederer Vintage

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

17 mars 2017 (på kontoret)

Louis Roederers ”vanliga” årgångschampagne, Vintage, håller alltid hög klass trots att den kommer nästan varje år. I jämförelse med årgångsrosén, där aktuell årgång är 2011, får den ligga två år längre på jästen innan den degorgeras.

Korta fakta om den här årgången: 18 % av vinerna fick sin första jäsning på ekfat. Ingen malolaktisk jäsning. Degorgerad 2016. Dosage på 9 g/l.

Det här är förvisso mycket bra, men det är helt klart en svag årgång av denna champagne. Det har sagts förr men tål att upprepas: 2009 i Champagne imponerar inte.

Dracks i en provning tillsammans med Louis Roederer Brut Premier och 2011 Louis Roederer Rosé – och utsågs till kvällens bästa vin. Flaskan köpt på Systembolaget i mars 2017.

Doft: Brödig och fruktig doft med inslag av gula äpplen, deg, kex, hasselnötter och lite jordgubbar. Efter hand svaga sherrytoner.

Smak: Fruktig, frisk, torr och något utvecklad smak. Äpplen, citrus och äppelskal.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2021-2026

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):




2011 Louis Roederer Rosé

(63 % pinot noir, 37 % chardonnay)

17 mars 2017 (på kontoret)

Louis Roederer Rosé brukar, liksom det vita systervinet Vintage, vara ett mycket säkert kort. Den görs med hjälp av maceration – de blå pinotdruvornas skal sätter fin färg på druvmusten – innan man tillsätter ungefär en tredjedel vitt vin (chardonnay) till den slutgiltiga blandningen. Exakt fördelning mellan pinot noir och chardonnay varierar en del från årgång till årgång, men lustigt nog brukar det faktiskt vara en lägre andel pinot noir i årgångsrosén än i det ”vanliga” årgångsvinet – även om både utseende och smak skvallrar om det motsatta förhållandet. Den här årgången av Louis Roederer Rosé är till 22 % vinifierad på fat och 13 % av vinerna har genomgått malolaktisk jäsning. Degorgerad 2016. Dosage på 9 g/l.

Objektivt sett är det här en mycket bra champagne, men det är helt klart den svagaste årgången jag druckit av Louis Roederer Rosé.

Champagnen dracks i en provning tillsammans med Louis Roederer Brut Premier och 2009 Louis Roederer Vintage. Flaskan köpt på Systembolaget i mars 2017.

Doft: Bärig, brödig och relativt diskret med inslag av vinbär, hallon och lite lakrits.

Smak: Mycket frisk, tydligt bärig och torr smak av körsbär, hallon, mandlar, röda äpplen och äppelskal. Lång, torr eftersmak.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2021-2025

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):



måndag 29 maj 2017

Louis Roederer Brut Premier

(ca 40 % pinot noir, 40 % chardonnay, 20 % pinot meunier)

17 mars 2017 (på kontoret)

Louis Roederers standardcuvée är tveklöst en välgjord champagne. Möjligen kan man, i likhet med flertalet av de stora husens standardverk, avfärda den som slätstruken och lite småtrist – framförallt när den jämförs med mer ambitiösa champagner – och påpeka att den ger dålig valuta för pengarna. Men den bygger uppenbarligen på fin råvara och ett gott hantverk! Den här utgåvan är baserad på basvin från 2012 med tillägg av ekfatslagrade reservviner från fem tidigare årgångar. Degorgerad 2016.

Med tanke på årgångens (2012) förträfflighet hade jag hoppats på en något större upplevelse än vad den här flaskan bjuder på. Doften lovar dock mer än vad smaken kan leva upp till i dagsläget och champagnen kan helt klart vinna på att man ger den ett par års lagring!

Dracks i en provning tillsammans med 2011 Louis Roederer Rosé och 2009 Louis Roederer Vintage. Flaskan köpt på Systembolaget i mars 2017.

Doft: Brödig, något fruktig och överraskande komplex doft. Inslag av gula äpplen, brioche, lera, marsipan och lakrits. Efter hand lite brända toner.

Smak: Smaken är frisk, torr och något fruktig, men tyvärr inte lika bra som doften. Inslag av Golden Delicious, citrus och citrusskal. Påtaglig syra. Känns lite tunn när den dricks parallellt med husets årgångsviner.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2020-2024

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):



söndag 28 maj 2017

2005 Pierre Péters Les Chétillons

(100 % chardonnay)

11 mars 2017 (hemma)

Les Chétillons är Pierre Péters finaste champagne och den görs på chardonnay från gamla stockar i vingården Les Chétillons i hembyn Le Mesnil-sur-Oger. Dosage på 4-5 g/l.

Det här är mycket bra, men samtidigt helt klart en svag årgång av denna champagne. Den som till äventyrs har några flaskor kvar behöver dock inte ha särskilt bråttom att dricka dem. Flaskan köpt på Leisner Wine i Köpenhamn i juli 2015.

Doft: Utvecklad, komplex och gräddig doft med tydliga sherrytoner och inslag av citrus, krita, mandlar, brioche, kex och svamp.

Smak: Utvecklad, frisk och gräddig. Citrus, äpplen och lite gräddkola.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2019-2024


fredag 26 maj 2017

2006 Ruinart Brut Millésimé

(Pinot noir, chardonnay)

9 mars 2017 (hemma)

Den här champagnen är mycket bra idag och verkligen ett helt annat vin jämfört med när jag drack det för fyra år sedan. Den kan eventuellt lyfta ytterligare med ett par års extra lagring.

Jag är osäker på vilken den exakta druvmixen är. En del källor anger 55 % pinot noir och 45 % chardonnay, men det finns även andra exempel på hur fördelningen ser ut. Degorgerad i februari 2012. Flaskan köpt på Systembolaget i augusti 2014.

Doft: Utvecklad; först fruktig senare gräddig. Inslag av persika, citron, rostat bröd och lite gräddkola.

Smak: Utvecklad, fruktig och något bitter. Persika, grapefrukt och persikokärna. Bitterheten dämpas betydligt efter ett par timmar. Hög syra.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2019-2024

Tidigare intryck av denna champagne:


onsdag 24 maj 2017

2006 Louis Roederer Brut Nature

(67 % pinot noir, 33 % chardonnay)

5 mars 2017 (hos Martin & Emma)

Louis Roederer Brut Nature bygger på ett samarbete mellan Louis Roederer och designern Philippe Starck. Hittills har det hunnit släppas två årgångar av detta vin, 2006 och 2009, och nästa som står på tur är 2012. Det som framförallt utmärker denna champagne är så klart avsaknaden av dosage, men den görs dessutom på ett helt annat basvin än det som används till den vanliga årgångschampagnen. Blandningen består av två tredjedelar pinot noir och en tredjedel chardonnay och samtliga druvor kommer från biodynamiskt odlade vingårdar (i Cumières, Hautvillers och Vertus). Man har för övrigt valt att buteljera den här champagnen med lägre tryck, fyra och en halv atmosfärer istället för sex som är brukligt. Totalt gjordes det 60 000 flaskor av årgång 2006. Den här flaskan blev degorgerad i december 2014.

Den här dracks vid en blindprovning med några vinvänner i Simrishamn och jag lyckades med konststycket att gissa rätt på vilken champagne det var i glaset – trots att jag inte druckit den tidigare. Det här var dessutom det andra vinet jag spikade samma eftermiddag – det första var Leclerc Briant Cuvée Divine 1996! Jag passar på att skriva det här, för det kommer förmodligen aldrig hända igen! Den här gången berodde det uteslutande på uteslutningsförmåga. Jag tyckte mig känna igen husstilen och relaterade den till Louis Roederer. Och eftersom det var helt uppenbart att det var en champagne utan dosage – den knastertorra ”naturliga” smaken avslöjade det – kunde det egentligen bara handla om Louis Roederer Brut Nature! Den enda frågan som återstod var därmed om det var 2006 eller 2009. Jag tänkte först att det borde handla om 2009:an eftersom den kändes så ung och oförlöst, men eftersom Martin, som bjöd på champagnen, råkade nämna att han köpt den för ungefär ett år sedan – då 2009:an ännu inte hunnit släppas – fanns det helt plötsligt bara ett enda vin i hela världen som det kunde vara i glaset: 2006 Louis Roederer Brut Nature!

Den kommer att bli riktigt bra vad det lider, men behöver helt klart lagras längre för att komma till sin rätt!

Doft: Brödig och fruktig doft med inslag av persika, äpplen, brioche och citrus.

Smak: Mycket frisk, något fruktig och framförallt mycket torr och mycket ung. Citron, vit persika, gröna äpplen och grapefrukt.

Betyg idag: 86(+)

Sannolikt bäst: 2020-2026


lördag 20 maj 2017

1990 Bruno Paillard Le Mesnil

(100 % chardonnay)

5 mars 2017 (hos Martin & Emma)

Det här var min tredje och sista flaska av denna fantastiska champagne, samtliga inköpta på Systembolaget i december 2007. Den är gjord på chardonnay från Domaine René Jardin och vingården Pudepeigne i Le Mesnil-sur-Oger. Flaskan degorgerad i december 2003.

Doft: Stor, kraftfull, komplex och knäckig doft med brända toner. Inslag av torkad frukt, kaffe, pulvermos och svamp.

Smak: Mogen, frisk och torr. Jag känner framförallt persika, aprikos och gräddkola. Inte lika pigg som man skulle önska, men ändå fullständigt underbar!

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2014-2019

Tidigare intryck av denna champagne:


Mina intryck av andra årgångar:



torsdag 18 maj 2017

1996 Leclerc Briant Cuvée Divine

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

5 mars 2017 (hos Martin & Emma)

Det här är en fantastisk champagne, även om jag upplevde den som strået vassare när jag drack den hösten 2013. Möjligen är det här en tidigt degorgerad flaska, för den har den gamla etiketten. Den flaska jag drack 2013 hade ny etikett och kan således ha degorgerats senare.

Flaskan serverades blint, men jag lyckades faktiskt lista ut exakt vilken champagne det var i glaset! Med hjälp av uteslutningsförmåga samt lite skicklighet och en hel del tur gick det vägen. Skickligheten och uteslutningsförmågan bestod bl a av att jag ganska snabbt kände igen årgången – har man druckit många 96:or lär man sig identifiera den speciella syran. Relativt snart kände jag även igen själva champagnen – jag var helt enkelt ganska säker på att jag druckit den tidigare – och jag vågade mig därefter på en kvalificerad gissning.

Doft: Mogen doft av torkad frukt, övermogna äpplen, brända brödkanter och nötkräm.

Smak: Utvecklad smak med mogna äpplen, hasselnötter och lite lime. Fin årgångstypisk syra.

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2015-2022

Tidigare intryck av denna champagne:


Mina intryck av andra årgångar:  


Jag missade tyvärr att ta en närbild av den här flaskan, men här är en uppställning av samtliga flaskor som dracks vid provningen. Inte den bästa bilden, men förstorar man den syns det att Leclerc Briant Cuvée Divine 1996 är flaska tre från vänster:


onsdag 17 maj 2017

A.D. Coutelas Cuvée 1809

(80 % chardonnay, 20 % pinot noir)

5 mars 2017 (hos Martin & Emma)



Mitt första möte med producenten A.D. Coutelas var när jag drack Cuvée Rebel i vintras – en av de konstigaste champagner jag smakat! Det här är ett betydligt bättre vin.

Cuvée 1809 görs på druvor från gamla stockar och får sin första jäsning, utan malolaktisk sådan, på ekfat och därefter nio månaders fatlagring innan den buteljeras. Sedan får den ligga minst åtta år på jästfällningen innan degorgering. Dosage på 5 g/l, enligt producentens hemsida. 1809 syftar för övrigt på året då firman grundades.

Doft: Fruktig och komplex doft med inslag av äpplen, mjölkchoklad, smörkola, ostkant och smör.

Smak: Frisk och torr. Den känns ung men bjuder samtidigt på fin koncentrerad frukt. Det är massor av gula och röda äpplen i kombination med citrus och mineral.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2020-2026


söndag 14 maj 2017

2010 Domaine Alice Beaufort Le Petit Beaufort Millésime

(100 % chardonnay)

5 mars 2017 (hos Martin & Emma)



Domaine Alice Beaufort är en liten producent i norra Bourgogne med nära band till champagnehuset André Beaufort i Ambonnay. Firman drivs av Quentin Beaufort, son till Jacques Beaufort, och hans hustru Alice. De håller till i den lilla byn Prusly-sur-Ource i Côte-d’Or och i dessa trakter, nära gränsen till Aube och därmed till regionen Champagne där de geologiska förutsättningarna är de samma, äger de 8,5 hektar odlingar med chardonnay och pinot noir. Man arbetar ekologiskt, samtliga marker är certifierade sedan 2014, med ambitionen att göra så naturliga viner som möjligt. Vinerna de producerar säljs under tre olika varumärken: Le Petit Beaufort (mousserande viner), Grande Charme (stilla röda och vita viner) och Charmoire (stilla vita och röda viner samt mousserande röda och rosé).

Le Petit Beaufort Millésime 2010: Första jäsningen sker på gamla ekfat och vinet får sedan 30 månaders lagring på fat innan det buteljeras. Därefter får det ligga två år på jästen innan det degorgeras för hand. Ingen dosage. Endast 1200 flaskor.

Det här är riktigt bra bubbel! Vinet serveras blint, tillsammans med flera olika champagner, och jag är, liksom övriga kring bordet, helt övertygad om att det är champagne i glaset och dessutom en mycket välgjord sådan! Men det är det alltså, rent tekniskt, inte.

Doft: Mycket blommig doft (ett helt växthus) med inslag av hyacint och bröd.

Smak: Mycket frisk och mycket torr smak av gröna äpplen.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2019-2023

torsdag 11 maj 2017

1993 Moët & Chandon Grand Vintage Collection

(inlägg nr 700!)

(50 % pinot noir, 30 % chardonnay, 20 % pinot meunier)

4 mars 2017 (hemma)



Trevligt att äntligen få dricka en riktigt utvecklad flaska av Moëts årgångschampagne! Och den här är mycket, mycket bra idag.

Collection är en sendegorgerad variant av det vanliga årgångsvinet. Den här flaskan blev degorgerad i november 2011. Dosagen uppgår till 7 g/l.

1993 var den 62:a upplagan av husets årgångscuvée. Årgången i allmänhet i Champagne var ganska medioker, delvis på grund av kraftiga regn i samband med skörden, men de flesta producenter valde ändå att göra en årgångschampagne detta år. Och många av dessa viner blev trots allt fantastiska, bl a Dom Pérignon 1993 som jag drack häromåret.

Doft: Utvecklad, komplex, fruktig och jordig doft med efter hand lätt brända toner. Inslag av gummi, hasselnötter, lime, citron, gräddkola och kaffe.

Smak: Utvecklad, mycket frisk och gräddig smak av citron, lime, hasselnötter, jord och citronskal.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2013-2018

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):

tisdag 9 maj 2017

2004 Moët & Chandon Grand Vintage

(38 % chardonnay, 33 % pinot noir, 29 % pinot meunier)

2 mars 2017 (hemma)

Moëts årgångsviner brukar kräva en hel del lagring för att komma till sin rätt och det verkar gälla även för 2004:an. Doften är förvisso tydligt utvecklad och komplex idag, men smakmässigt känns den fortfarande relativt ung och oförlöst. Det är svårt att säga vilken potential den här champagnen har, men den kan självklart lyfta med några års ytterligare lagring.

Degorgerad 2012. Dosage på 5 g/l, d v s extra brut. Flaskan köpt på Systembolaget i februari 2014.

Doft: Utvecklad, brödig och nötig doft. Inslag av mandlar, brioche, aprikos, mogna gula äpplen, kex, rostade cashewnötter och rostat bröd.

Smak: Mycket frisk, mycket torr, något kartig och något bitter. Gröna äpplen, mineral, grapefrukt och lite salmiak. Hög syra

Betyg idag: 84

Sannolikt bäst: 2020-2026

Tidigare intryck av denna champagne:


Mina intryck av andra årgångar: